gjutningen

Om vattnet efter ett tag rinner igenom i fatet eller planteringskärlet vid vattning uppifrån, balen är i allmänhet tillräckligt fuktad. Men det rinner igenom väldigt snabbt, då har jordkulorna redan torkat ut för mycket och absorberar därför fukt endast med svårighet. Endast "vattenbadet" som diskuterats ovan hjälper här. Wenn sich ein TeilFortsätt läsa “gjutningen”

Om vattnet efter ett tag rinner igenom i fatet eller planteringskärlet vid vattning uppifrån, balen är i allmänhet tillräckligt fuktad. Men det rinner igenom väldigt snabbt, då har jordkulorna redan torkat ut för mycket och absorberar därför fukt endast med svårighet. Endast "vattenbadet" som diskuterats ovan hjälper här.

När en del av bevattningsvattnet samlas i fatet, vi måste göra det när det är molnigt, ta bort i kallt väder, så att rotpartiet som står i vattnet inte dör av på grund av luftbrist. Med varm, Men vid soligt väder och höga rumstemperaturer kommer vattnet som runnit in i fatet att avdunsta mycket snart, varvid luften i växtens omedelbara närhet berikas med fukt.

För starka vattenkonsumenter som Calla, hortensia, Zypergras, blomstrande gloxinias och starka exemplar av prydnadssparris (Sparris burst regel) du kan alltid lämna lite vatten i fatet eller kastrullerna under den varma årstiden och i uppvärmda rum. Plantorna sköter sig sedan från denna försörjning efter behov. Denna stående väta leder dock även till de som nämns när det är svalt

växtarter till rotskada. Cyperngräs är ett undantag, som också är i naturen med sina rötter ständigt i vattnet.

På inomhusväxter med ett överflöd av tätt packade blad och blommor (cyklamen är exempel, Becherprimel, Gloxinia och afrikanska violer samt inomhusormbunkarna från bladväxterna) vattning underifrån kan ofta vara mer fördelaktigt än att vattna ovanifrån. Med denna form av vattenförsörjning sugs den nödvändiga mängden fukt in från vattenfyllda glasunderlägg. Du bör dock fylla dem upp till toppen med grov sand eller stenflis och trycka in krukorna något i underlaget. Då går bara så mycket vatten ner i krukjorden, som konsumeras av växten själv och genom avdunstning på jordens yta. Proceduren, som skulle kunna beskrivas som "självvattnande"., motsvarar principen för bakvattenbevattning i platta områden, Kiesgefüllten Wannenbeeten, som används som modern odlingsmetod i plantskolor.

Av växtfysiologiska skäl är den bästa tiden på dygnet för att vattna våra krukväxter på kvällen. Växttillväxt sker på natten, och de byggmaterial som bildas av löven under dagen transporteras till tillväxtpunkterna med hjälp av vattnet eller deponeras som reserv i lagringsorganen. Därför, efter den höga vattenförbrukningen på grund av kraftig avdunstning i soltimmar, behöver växten mest vatten. Så du bör vattna främst på kvällen. Under inga omständigheter får vatten användas under de varmaste timmarna, om krukjorden är starkt uppvärmd av solstrålning. Växter bör indikera brist på vatten vid denna tid på dagen genom att bladen flaxar, då måste du skugga dem och övermanna dem, för att öka luftfuktigheten och minska avdunstning. Vattnet som används bör vara minst rumstemperatur, eftersom växterna i det andra fallet "kallar" på grund av plötslig kraftig nedkylning.